KAFFE, TÅRAR OCH KNÄCKEBRÖD

Hej vänner,

Idag , satt jag som vanligt och scrollade Facebook. Fastnade för ett klipp som sändes på TV4 på morgonen.

Du hittar det HÄR. 

Inlägget handlar om självmord bland barn & ungdomar.

En mamma berättar om sin förlust av sin 14 åriga dotter.

 Så här sitter jag, med dagens kaffe i koppen, knäckebröd i ugnen och tårar på kinderna.

Om jag ser tillbaka på när jag växte upp och gick på  framför allt högstadiet så minns jag inte att någon tog livet av sig, minns inte ens att någon försökte.

Men, då ansåg man också ( och fortfarande tror jag) att om man pratade om det , att någon försökt, så spred det sig som ringar på vatten och man var rädd för att någon annan skulle göra samma sak.

Det tystades nog ner tror jag.

För visst måste det ha funnits även när jag var tonåring, liksom alla bokstavssjukdomar.

Men av någon anledning ( okunskap kanske) så hörde man aldrig talas om detta. I vissa fall är det skönt att utvecklingen gått framåt.

Idag är det värre klimat, det läggs upp på internet, det skickas runt meddelande, vissa smygfilmar och lägger online, det skypas, kickas och snapchattas.

Unknown

Allt sprider sig som en brinnande eld och det är svårt att hinna med.

Dessutom ser man inte allting, hör inte allting som man kunde göra förr.

Det hålls hemligt men är ändå offentligt för ens klasskamrater etc. Vi föräldrar är dem som får veta sist. Och då kan det vara för sent.

Se ditt barn, prata med det ofta, titta efter tänkbara signaler, ta barnets oro på allvar.

Sök läkare om tonåringen säger sig må dåligt, psykiskt eller ”bara huvudvärk och magont”.

Ju mer vi pratar om detta så avdramatiserar vi situationen. Att inte vilja ta i ämnet borde vara tabu.

Jag har skickat klippet från TV4;as sändning till skolans rektor samt ena dotterns mentor.

Jag vill att det ska ventileras, diskuteras, reflekteras, upplysas, samtalas, grupparbetas etc. 

Unknown-1

Om det kan rädda någons liv så är allt besvär värt. Men att sticka huvudet i sanden borde vara kriminellt.

Våga prata om det som anses obehagligt. Tänk inte; det händer inte vårt barn. Äg situationen innan det är för sent!

Kram Jess

images

Nationella hjälplinjen: 020-22 00 60

Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80

Riksorganisationen SPES, SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd, Jourtelefon:08 – 34 58 73

 

annorlundaunderbara

10 Comments

  1. Så oerhört viktigt att tala om detta, tillsammans kan vi göra stor skillnad tror jag.
    Förra våren valde dottern till vänners bekanta att avsluta sitt liv, blott 17 år gammal, obeskrivligt tragiskt..
    Vi måste få en större inblick i tonåringarnas/ungdomarnas liv som föräldrar, vad som händer på sociala medier osv.

    Bra att du tar upp detta tycker jag, SÅ viktigt!

    Nu ska jag torka tårarna och försöka jobba vidare..
    Ta hand om dig, kram

    • Jaaa, visst är det så Catta. Prata, fråga, prata <3 Och så lite kärlek på det.
      Kram J

      • Massvis med kärlek! Det enda barn inte kan få för mycket av tror jag (eller någon annan heller för den delen).
        Kram!

  2. Min farfar tog livet av sej när jag var 17 och det tystades väl inte direkt ner, men när det är en äldre människa som väljer att avsluta sitt liv så verkar det slätas över ganska mycket. Han var sjuk, gammal, valde själv osv… samma sak sa man när min svägerskas mamma tog livet av sej. Att folk runt om inte bryr sej om ålder och sörjer ändå, verkar man bortse ifrån. Det spelar ju ingen roll hur gammal personen är, det är lika hemskt ändå och det finns många runt om som blir drabbade. Jag var mest förbannad för att han kunde vara så egoistisk. Å det är jag väl till viss del fortfarande…

    • Det där har jag faktiskt inte riktigt tänkt på men du har nog rätt, det är mer ”ok” att en äldre väljer att avsluta sitt liv…kanske många resonerar så men ..för mig är det fortfarande en människa som ska leva sitt liv och inte avsluta det på egen hand <3 Kram

  3. Jag ryser i hela kroppen. Speciellt när det gäller unga personer. De har ju inte verktygen nog att hantera så svåra tankar ensamma. De är ju barn…
    kramis och tack för att du tar upp detta svåra.

    http://mickandialog.wordpress.com
    NYA VÄGVERKETS SKYLTAR FÖR OBEVAKADE ÖVERGÅNGSTÄLLEN.
    lÄS OM LIVSFARLIGHETEN.

  4. Precis, små barn, även tonåringar är små i många avseenden och behöver stöd och support.
    Kram J

  5. Jag vill tipsa om ”Föreningen Tilia”, som förövrigt fick priset för ”Årets medmänniskor” i ”Svenska hjältar” i december. De arbetar för ungdomar med psykisk ohälsa o är – enl mig – sända från skyn. VILKA tjejer!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *