Bristande engagemang

Hej vänner,

igår var första kursdagen för Folke på valpträning. 

Man får sin plats, hunden ska lära sig att sitta alternativt ligga mellan ens ben/knä. Detta kallas ryggsäcken. Det fungerar. Det var även övningar med att få in huvudet genom en ögla, leda koppel, öva följa John m.m

Folke som tyvärr är väldigt rädd av sig, det räcker med att någons hund skäller till ,så sätter han svansen mellan benen och kryper ihop. Och det blev en del skall på kursen.

Jag kan inte förstå vart det kommer ifrån , för vi har ju Bobo och Lilleman som inte alltid är så tysta av sig… Vi får helt enkelt öva bort det långsamt.

Efter kursen får man häfte med sig hem och läxa, dvs öva på övningarna från kurstillfället.

Folke var lagom intresserad…

Han kröp in i en liten hörna , mitt under kursen, och somnade 😉

Inte lätt att vara liten. Får hoppas att Lillan gör sina läxövningar med Folke så läxförhöret fungerar fint nästa vecka .

Kram J

 

Att fylla ett tomrum

Hej vänner,

Det är fortfarande väldigt groteskt smärtsamt utan Bolt. Vi försöker att inte tänka för mycket på honom och det fungerar ibland..ibland inte. Smärtan och saknaden går i vågor.

Vi vet att han har det bra nu och slipper ha ont.

Han var Lillans hund och vi fick ett stort tomrum när han lämnade oss. Därför bestämde vi oss för att köpa en ny liten hund. Inte för att han kan ersätta Bolt men kanske kan få oss att skratta igen, må lite bättre i själen och fylla en liten del av det stora tomrum som vi lever i.

Vi åkte runt och tittade på lite olika raser, googlade och kände efter.  När vi bestämt oss kändes det självklart att denna lilla kille skulle få komma till oss. Vi välkomnar Folke;

Det är ju som att få en bebis igen.. som springer runt och ifrån en. Ibland är han duktig och kissar ute..ibland inte…

Folke är en amerikansk cocker spaniel och kommer att bli ”lagom” stor för att det ska fungera för oss i familjen. Han är dryg, precis som en valp ska vara, attackerar både Lilleman och Bobo som stundtals fräser lite men oftast bara drar sig undan och låter Folke härja fritt.

Jag skulle ljuga om jag sa att det inte är skönt när han väl tar en liten tupplur 😉

Han är helt och hållet Lillans ansvar. Han sover hos henne och jag tar över vid cirka 7 på morgonen. Hon har anmält honom till valpkurs och önskar att få honom intresserad av agility när han blir större.

Vi tittade även på malteser men det gjorde för ont i hjärtat att välja samma som ras som Bolt. Därför valde vi att gå på någon ny hundras. Och Folke är en fin kille.

Och väldigt välkommen i familjen <3

Kram J